Hokahey

 
Hokahey är någon form av indianspråk och betyder "ingen återvändo".
 
De som känner till vind och strömförhållandena i de här trakterna har nog anat åt vilket hål jag kommer segla efter Kap Verde. Det är nämligen nästan omöjligt att vända och segla tillbaka mot Kanarieöarna. Jag skulle då ha både vind och ström rakt emot mig. Det var naturligtvis något jag kände till innan jag lämnade Kanarieöarna.Vill man segla vidare härifrån är bästa vägen att segla västerut över Atlanten till Karibien.
 
Vindprognosen ser bra ut så om allt går som tänkt lämnar jag Mindelo och Kap Verde imorgon och seglar västerut mot Barbados. Det är en segling på tre till fyra veckor. Om något krånglar eller vinden dör ut några dagar kan det ta längre tid. 
 
Jag har senaste veckorna förberett båten och fyllt på med mat och vatten för ca två månader. Det är bra att ha lite i reserv om något händer. 
 
Att korsa Atlanten är en dröm jag haft sen jag var ca 8 år. Jag har aldrig varit så nära som nu. Självklart är jag lite spänd inför en så lång segling men jag har en båt jag känner mig trygg med. En båttyp som är beprövad. Jag har förberett båten och mig noga och vindarna ser bra ut så länge prognoserna sträcker sig. Ska jag över så är det nu det gäller. 
 
Jag hör av mig när jag kommit över havet till indianernas trakter.  Hokahey!
 
 
//Fredrik

Mindelo

 

Jag är kvar här i Mindelo. Här finns flera seglare jag träffat tidigare och några nya bekanta. Det största som hänt här sen jag kom hit är karnevalen. Vilken karneval sen. Den mest oturistiska av de lite större karnevalerna sades det.

Den i Rio och den på Trinidad är väldigt turistanpassade sägs det. Den på La Palma som lär vara den tredje största är också hyfsat turistanpassad. Här i Mindelo är den det inte. Visst syntes några få turister men de försvann i mängden

 

Karnevalen här pågick i flera dagar med olika typer av karnevalståg och musikuppträdanden. Jag fick reda på att sju grupper skulle delta som var och en tävlade mot de andra grupperna. Pris skulle utdelas sista dagen.

De som skulle delta har tränat dans en och en halv timme varje kväll i en månads tid innan karnevalen. Jag har faktiskt varit och tittat på ett par av grupperna när de tränade.

 

En dag skulle dock huvudkarnevalen vara. Jag fick tag i en bra plats där jag kunde se bra. Vilka dräkter, vilket uppträdande. De hade verkligen lärt sig dansa ordentligt. När sen karnevalståget passerat gick jag och åt en hamburgare. Det skulle jag inte gjort. Det karnevalståg som passerat var bara en av de sju grupperna. Jag fick äta snabbt. I tur och ordning kom sen sex lika stora karnevalståg till.

 

Jag har dock inga bilder från karnevalen då jag lämnade kvar kameran i båten. Jag har istället till skillnad från många andra min kamera kvar. Här är fattigdomen stor och kriminaliteten hög. Det stjäls rätt mycket. Många har blivit av med telefoner, kameror, pengar och annat.

 

Hur det nu var så verkade de flesta rätt nöjda när karnevalen var slut och allt lugnade ner sig igen. Jag kunde då ta itu med lite jobb jag ville göra med båten. Det finns alltid underhållsjobb att göra på en långfärdsbåt.

 

För tillfället ligger all aktivitet nere på Bris då jag har fått någon form av feber. Jag har varit mer eller mindre sängliggandes i några dagar nu. Det verkar vara något virus som cirkulerar här då fler i marinan har insjuknat. Men det är väl bara att ta det lugnt och hoppas det går över snart.  

 

//Fredrik


Sandstorm över Palmeira, Sal, Kap Verde

 

Sandstorm över Palmeira, Sal

 

Sal, Kap Verde

 

Sal, Kap Verde

 

På Ön Sal, Kap Verde

 

Hamnen i La Restinga, El Hierro

 

Solnedgång över La Restinga, El Hierro

 

El Hierro

 

Utsikt från El Hierro

 

Om att upprätthålla lag och ordning

 
När jag anlände till Palmeira på ön Sal var jag tvungen att gå till polisen och berätta att jag var där. Jag gick då först till den "vanliga" polisen. Där fick jag visa upp pass och skeppspapper. Skeppspappret är som ett pass för båten, utan det kan jag inte gå in i någon hamn utan att få stora bekymmer. Det normala här på Kap Verde är att polisen behåller skeppspappret tills man vill segla ifrån den hamn/plats man besökt. Då får man mot en mindre summa pengar tillbaka sitt papper. 
 
Efter att ha besökt den "vanliga" polisen var det dags för migrationspolisen. De hade gått för dagen så jag fick återkomma nästa dag vilket jag också gjorde. De ville se passet och sen utfärdade de ett visum åt mig som jag fick betala fem euro för. Sen ville de se några uppgifter på skeppspappret. Det var inget stort problem eftersom den "vanliga" polisen höll till i rumet bredvid. De kom villigt in med mitt skeppspapper och upppgifterna kontrollerades och allt var bra. 
 
I lördags ville jag segla från Palmeira på Sal till Mindelo på Sao Visente. Då polisen sagt att jag kunde hämta utt mitt skeppspapper dagen innan avfärd var jag där redan på fredagen. Problemet som då uppstod var att polisen inte kunde hitta mitt skeppspapper. De hittade inte det papper jag behöver för att kunna besöka någon hamn utanför Sverige. Utan skeppspapper måste min båt bli kvar i Palmeira eller seglas non stop till Sverige. Polisen sa att det troligaste var att mitt papper blivit kvar i migrationspolisens rum. Det var låst. Han bad mig komma tillbaka nästa morgon mellan åtta och tio då migrationspolisen skulle vara på plats. Vilken tur att jag gick till polisen en dag i förväg tänkte jag.
 
Klockan 8 nästa morgon var jag på polisstationen. Där satt en ensam polis i ett tredje rum. Han verkade inte veta så mycket om något men han bad mig komma tillbaka klockan nio. Klockan nio var jag där igen. Samma polis var kvar men någon annan hade inte dykt upp. Dock kunde polisen på plats berätta att migrationspolisen inte alls jobbar på lördagar vilket jag hört av hans kollega dagen innan. Så om mitt papper fans i deras rum fick jag vänta tills på måndag. Dock skulle en av hans kollegor komma till stationen under dagen och han jobbade i alla fall i det rum jag besökt dagen innan, det rum som letats igenom redan utan att hitta mitt papper.  Han viste natutligtvis inte när kollegan skulle komma tillbaka.
 
Jag gick ut igen och hoppet om att lämna palmeira innan måndagen hade minskat avsevärt. Nere vid kajjen där fiskebåtarna lossar sin fångst fick jag syn på en polis. Jag gick fram och frågade om det var han som var den polis som skulle komma tillbaka till polisstationen under dagen. Till min förvåning var det det. Vi gick tillsammans till polisstationen och han låste upp det rum där jag varit dagen innan, där som mitt papper inte hade hittats. Nu låg det överst i högen. Han förklarade det med att migrationspolisen troligtvis varit där under natten och flyttat mitt papper från sitt rum till det rum där det egentligen skulle vara. Jag tänkte att om migrationspolisen inte vill jobba på lördag förmiddag så är väl sannorlikheten inte så stor att de jobbar på natten mellan fredag och lördag. Jag fann det dock bäst att inte uttrycka dessa tankar i ord. Jag betalade istället sju euro och fick mitt papper. Två timmar senare var jag på väg från Palmeira och Sal mot Mindelo på sao Vicente där jag nu befinner mig. 
 
Denna händelse ingav inget större förtroende för polisen. Polisen som har som uppgift att upprätthålla lag och ordning. De kan inte ens hålla ordning i sitt eget hus.
Är det kanhända likadant i Sverige?
 
 
//Fredrik

RSS 2.0