Las Palmas!

 
Las Palmas, långseglarnas Halsberg eller i alla fall Södertälje syd. Hit kommer långseglare från större delen av världen för att förbereda sig för att segla över Atlanten. 
Det är som Västervik för visentusiasten, som Malung för dansbandsfantasten, som Tunaberg för klättraren. Ja ni förstår. 
Här är jag nu efter en ganska behaglig segling. Planerna ändrades dock lite men bara med en sjömil eller två. Jag ankrade aldrig vid isla de Lobos. Vågorna var för stora så jag gick in till Corralejo på norra Fuertaventura istället. Där sov jag natten mellan måndag och tisdag. På tisdagsmorgonen seglade jag mot Las Palmas på Gran Canaria dit jag anlände vid elvatiden igår (onsdag) förmiddag. 
På hamnkontoret rådde kaos. Det tog ca två timmar att få visa upp pass och skeppspapper vilket vanligtvis klaras av på ca tio minuter. När jag suttit och väntat i ca en timme på att få visa dessa papper kommer en av marinans personal fram och säger att jag måste flytta min båt för den ligger på platsen för båtar som ska visa upp sina papper på kontoret. Ja, svarar jag, jag är ju på kontoret nu och ska visa upp mina papper och det var du som anvisade mig platsen för en dryg timme sen. Nu är det bara tre nummer kvar innan det är min tur och om jag går ut nu så har mitt nummer passerat när jag kommer tillbaka.
Ja svarar mannen då men det är många som kommer nu och du måste  flytta din båt. Vi ser till att det är din tur direkt när du kommer tillbaka. 
Jag fick en plats i en lugn del av hamnen och när jag kom tillbaka till kontoret så fick jag visa upp papprena direkt. Då tog det "bara" tjugofem minuter. 
Man kan ju tycka att en marina som Las Palmas borde ha vanan inne och inte behöva bete sig som amatörer. 
 
Nu har jag träffat på mina Italienska änner, de som seglade med mig tidigare och som bodde ombord i Gran Tarajal. Jag har även träffat några franska vänner jag träffat på på olika platser tidigare och även Ålänningarna som jag träffat på ganska många gånger längs vägen. 
 
Sen jag kom hit har jag mest sovit och tagit det lugnt. Ska titta lite på stan senare. Det känns dock som en helt ok plats för att vara en större stad. Vet inte hur länge jag stannar men det blir i alla fal en vecka. Jag betalade för en vecka på en gång. Tyckte det var bäst med tanke på hur lång tid det tog på hamnkontoret. 
 
Nu i skrivandes stund träffade jag på besättningen från en finsk båt också. De har jag träffat tidigare både på Graciosa och i Arrecife.
Det verkar onekligen som att det är hit alla kommer. 
 
Nu ser jag att mina italienska vänner är på väg tillbaka så nu måste jag sluta skriva. Återkommer på sikt.
 
//Fredrik
 
 

Regn!

 
Ja nu har det regnat i nästan en vecka och det har varit översvämmat lite var stans. Det är tur jag har en båt.
I natt som var vaknade jag av att det blåste mycket. Jag låg och lyssnade en stund men somnade snart igen. 
Arrecife är en helt ok plats men det börjar kännas som att det är dags att bege sig härifrån. Enligt de senaste väderprognoserna ser det lovande ut de närmsta tre dagarna. 
Om prognosen håller i sig och det känns bra seglar jag troligtvis till Isla de Lobos imorgon bitti. Det är ca 20 sjömil dit. Jag hoppas på att om jag kommer iväg på morgonen så hinner jag titta lite på ön på eftermiddagen. Tanken är sen att på tisdag morgon segla mot Las Palmas på Gran Canaria. Om inget oförutsett inträffar borde jag vara där någon gång under onsdagen. 
Planer kan dock ändras och på Isla de Lobos finns det troligtvis inget WIFI så jag kan uppdatera bloggen. 
 
//Fredrik

WOMAD 2014

 

WOMAD

 

WOMAD. World Of Music, Art and Dance. Så hette den festival som hölls på stranden i Gran Tarajal på Fuertaventura den 7-9 november. Som namnet skvallrar om var det en världsmusik och världskulturfestival.

När jag hör ordet världsmusikfestival far tankarna genast iväg till Näsåker i Ångermanland och Urkult. Urkult som är en liten mysig festival vid Ångermanälvens strand med några tusen besökare.

WOMAD var helt ok men saknade den stämning Urkult brukar ha trots att kvällarna var varma och Atlantens vågor som slog in mot stranden gjorde sitt bästa för att vara ett gott alternativ till Ångermanälvens stilla vatten.Kanske var det besöksantalet på drygt 20 000 personer, kanske var det att festivalen var sponsrad av stora företag så publiken inte behövde betala inträde, eller så var det något annat som gjorde att stämningen inte infann sig. Flera av banden och artisterna var riktigt bra och kom från stora delar av världen.

Där var band som ”Argentina” som trots namnet var från Spanien och spelade livlig spansk musik men även covers av ”The Clach”. Där var även ett Belgisk/Colombianskt band som hette ”La Chiva Gantiva”som också de spelade ganska snabb livlig musik med mycket budskap i sina texter. Det märktes på publiken att de var uppskattade.

Mina favoriter var dock ”Shé Koyokh” Med medlemmar från bland annat Turkiet, Serbien och Sverige. De var riktigt duktiga musikaliskt även om det inte svängde lika mycket om de som om flera av de andra.

 

Hela festivalen var en protest mot Spanska regeringens och oljebolaget Repsols planerade oljeborrning i vattnen mellan Lansarote och Fuertaventura. De allra flesta jag pratat med här är emot borrningen och det märktes en stor enighet på festivalen.

Vad händer om oljan läcker ut i havet så som det gjort på andra platser där man borrat efter olja? Alla här på öarna är beroende av turister och framförallt turisternas pengar. Kommer turisterna som idag ligger och solar på stränderna på södra Lanzarote stanna kvar när vattnet färgats svart av olja och döda fåglar flyter iland?

På Fuertaventura och Lanzarote finns inget dricksvatten. De renar havsvatten från salt med en stor Watermaker och använder det. Klarar den av att rena vattnet från olja?

En annan näring på öarna är fisket. Hur går det med fisket när havet är fullt av olja?

Samtidigt kräver alla transporter till och från öarna olja. De flesta transporter på land kräver olja de också.

Watermakern som förser befolkningen på öarna med det livsnödvändiga dricksvattnet drivs av olja även den.

Frågan är komplex. Vilket pris vill vi betala för oljan? Olja till varje pris? Kanske borde man låta befolkningen här på Kanarieöarna få fatta det beslutet? Det är ju trots allt de som måste leva med konsekvenserna.

 

 

Jag umgicks mycket med mina Italienska vänner och även några från Frankrike som jag också lärt känna på La Graciosa. Vi blev som en familj som levde och åt ihop. Ibland var vi 6-7 personer som trängdes runt matbordet i fidrans sittbrunn. Det var trevligt.

Första kvällen under festivalen började italienarna prata med några från ett av banden ”La Chiva Gantiva”. Vi lärde känna de och umgicks med de resten av kvällen. Det verkade som att de var ganska kända och omtyckta för det kom hela tiden fram folk och ville prata med de och tacka för spelningen. Flera ville även fota bandet. Då bandet var stort var det svårt för många att veta vilka som var med i bandet och vilka som inte var det så ofta fick jag och mina vänner vara med på dessa ”idolbilder”.

Dagen efter fick jag besök av två vänner från Sverige. De var på en två veckors semester i Corralejo på norra änden av Fuertaventura men hade efter tips från mig tagit bussen ner till Gran Tarajal för att besöka festivalen. De sov ombord över natten och var då en del av den löst sammansatta familjen. Tack för det trevliga besöket.

 

Några dagar efter festivalen såg det ut att bli bra vindar för att segla norrut så jag förberedde båten för det. Många av de andra skulle ge sig iväg åt olika håll samma dag eller dagarna efter. Någon till Marocko, några till Gran Canaria, några tillbaka till La Graciosa och så vidare. Sista kvällen var det en som fylde år så vi hade en liten grillfest som en kombinerad födelsedagsfest och avskedsfest.

Det var svårt att säga adjö och segla ifrån alla vännerna morgonen därpå. Jag anar dock att jag snart träffar på några av de igen.

Jag seglade norrut och tänkte stanna till i Corralejo på norra fuertaventura eller vid Playa Blanca på södra Lanzarote men när jag kom till sundet mellan öarna och skulle vika av lite mer åt nordväst vred den sydostliga vinden till just nordväst och ökade. Jag insåg då att det skulle medföra lika mycket jobb om inte mer att kryssa till någon av mina planerade natthamnar som att segla lite mer nordost upp till Arrecife. Vid midnatt natten mellan tisdag och onsdag förra veckan förtöjde jag i den ganska nya marinan i Arrecife.

Sedan dess har jag tittat på staden, städat båten och haft det ganska bra. I söndags tog jag mig iväg till Teguise som är den äldsta byn på Lanzarote. Där är det marknad varje söndag. Oj vilken marknad. Det var nog den största marknad jag varit på och ändå vet jag inte om jag såg allt. Efter marknaden åt jag creeps på ett ställe jag fått höra brukar ha cubansk livemusik vilket de också hade. Det blev en mycket lyckad dag. Jag kan varmt rekommendera att åka till marknaden i Teguise om ni är på Lanzarote någon gång.

 

Nu väntar jag på att det ska bli bra vindar för att segla ner längst kusten och över till Isla de Lobos som är en liten ö mellan Lanzarote och Fuertaventura och sen vidare till Gran Canaria. Det ser dock ut som att jag får vänta till slutet av veckan eller början på nästa innan jag kommer iväg härifrån, men det går ingen större nöd på mig här.

 

//Fredrik

 


Bilder från Gran Tarajal

 

Snabb rapport från Gran Tarajal!

 
Ja det blir en kort text nu. Jag håller på att förbereda båten för att segla härifrån.Festivalen var bra, skriver mer om den senare. 
Imorgon ser det dock ut att bli tillräckligt bra vindar för att ta sig norrut en bit. Vanligtvis blåser det norrifrån så man får passa på att kryssa norrut när det inte blåser så mycket.
Jag tänkte segla tillbaka till södra Lanzarote och stanna där några dagar för att sen segla till en liten ö som heter Isla de Lobos och ligger mellan Lanzarote och Fuertaventura. Efter det seglar jag nog till Gran Canaria. 
 
Måste handla mat och fylla på vatten nu men jag återkommer när tillfälle ges. 
 
//Fredrik
 
 

Gran Tarajal!

 
Ja nu är jag i Gran Tarajal. I torsdags morse seglade jag och en italienare söderut från La Graciosa.Det var svaga vindar så det tog sin tid men det var skönt att se att allt fungerar som det ska innan det blåser upp.
På kvällen lät vi ankaret falla utanför Playa Blanka på södra Lanzarote. Följande morgon plockade vi upp italienarens flickvän i Playa Blanka. Då började det bli fullt i havsfidran. Vi seglade söderut i en perfekt nord-nordvästvind och gjorde nästan fetio sjömil på elva timmar. På kvällen förtöjde vi i marinan i Gran Tarajal. Italienarna lagade så god mat så jag ville inte kasta ut de. De bodde kvar tills idag då de gav sig iväg för att se lite mer av ön några dagar. De kommer dock tillbaka innan fredag då det är en festival på gång här på stranden. 
 
Det kan bli skönt också att vara ensam ombord ett par dagar igen. Anar dock att det snart dyker upp fler jag känner som vill besöka festivalen. 
 
Det är intressant att promenera runt i den här lilla stan. Överallt på husväggarna är det konst målad. Det dyker hela tiden upp något nytt att stanna och titta på. 
 
Återkommer på sikt.
 
/Fredrik
 
 

RSS 2.0