haventyr

Och så var vi i Grekland... Resan hit gick relativt bra. Det enda hindret vi stötte på var en alkohol/drogpåverkad man på tågstationen i Nyköping som "störde" en tjej med hund. Men efter att vi väl hade lämnat tåget på Arlanda gick allt som smort. Först en lång väntan på Arlanda i ca 10 timmar innan planet gick till Aten kl 06:00 på morgonen. Denna väntan tillbringades smått slumrandes på en bänk på flygplatsen. Sedan for vi iväg med förhoppning om varmare klimat. Ca 10:30 klev vi av planet i Aten och efter att snabbt ha fått vårat bagage (först av alla!) började de första svettdropparna komma fram. Av med tröjor och strumpor! Sedan iväg med buss kl 11:20 som gick till hamnstaden Pireus. Väl framme i Pireus började busschauffören hojta när det var dags att kliva av. Direkt där vi klev av bussen gick det sedan att köpa färjebiljetter till Kalymnos. Klockan var då 13:00 och färjan skulle gå klockan 15:00. Damen vi köpte biljetter av talade om för oss vilken "gate" vi skulle till för att komma till rätt färja och talade även om att vi skulle ta en buss dit då det var en bit att gå. Väl framme vi bussen visade vi färjebiljetten för chauffören och frågade hur mycket det skulle kosta att åka buss dit. "It´s free!" svarade chauffören och iväg for vi. Väl framme vid rätt gate började chauffören hojta att det var här vi skulle av. Vi gick på färjan där det stod ungefär en uppklädd grek i varje hörna som var villig att visa oss var vi hade våran plats på båten. Turen med färjan skulle ta ca 12 timmar vilket innebar att vi skulle komma fram ca kl 02:00-03:00. Man kunde självklart boka sovhytt om man ville men det var inget tvång vilket resulterade i att det låg passagerare lite här och där (inklusive oss) sovandes under resans gång. Restaurangen användes inte som restaurang utan överallt på soffor låg det istället passagerare och sov. Väl framme på Kalymnos i dess hamnstad Pothia klev vi av mitt i natten. Det var vindstilla och trots att det var natt var luften alldeles ljummen, t-shirt var lagom. Jaha, nu är vi på Kalymnos men det är mitt i natten. Vad gör man? Vi satte oss på en bänk och tänkte först vänta till morgonen och ta bussen till Massouri, den lilla by vi skulle bo i. Vi bestämde oss dock för att ta en taxi på en gång och vänta på stranden tills det blev ljust. Väl nere på stranden tog vi fram våra sovsäckar och hann nätt och jämt somna förrän det kom en pannlampa gåendes på stranden. Aha, vi var inte ensamma med att övernatta där inte! På morgonen när det ljusnade var utsikten storslagen. Vulkanön Telendos låg mitt framför oss i det turkosa Medelhavet. Dags att ordna boende. Väl framme vid en liten snackbar satte vi oss och tog oss varsin kaffe. Det tog inte lång tid innan det kom fram en dam och frågade om vi behövde någonstans att bo. När hon förstod att vi verkligen ville bo någonstans skaffade hon en tolk och bad oss komma med för att visa oss vårat rum. Vi förklarade att vi ville eventuellt stanna över vintern och det var inga problem. I mitten av november kommer vi att flytta upp en våning till en liten större lägenhet (ett rum med kök) och betala "a good price". Det är ett bra pris med tanke på att vi är turister! Just nu bor vi i ett rum med terrass. På terrassen finns det kylskåp, diskbänk och två plattor att laga mat på och inte minst utsikt över Medelhavet!

Nu har vi varit här i drygt en vecka och klättringen som vi är här för är sanslöst bra! Man känner sig hur trygg som helst då samtliga leder är bultade och har toppankare! Kalkstenen är fantastisk men vass på sina håll. Formationerna är otroliga. Det är som att klättra inne fast ute... Nu har fingrarna och musklerna börjat ömma, kanske är det dags för en vilodag på stranden...

   

/Kristina